Från 3 oktober 2018 till 4 februari 2019 är Grand Palais värd för en retrospektiv utställning av Joan Miros verk. Den unika utställningen visar utvecklingen av en av 1900-talets största namn inom surrealismen.
Mer än sju årtionden av sprudlande kreativitet, kännetecknade av ständig förnyelse; utställningen tar oss på en resa genom Joan Miros rika universum (1893–1983) och är den första retrospektiva utställningen sedan 1974.
Målningar, teckningar, keramik, skulpturer och till och med illustrerade böcker. Omkring 150 viktiga verk från privata samlingar och stora internationella museer – amerikanska såväl som europeiska – tar besökaren på en resa som markerar de viktigaste ögonblicken i konstnärens karriär. En karriär som var full av både höjdpunkter och skarpa kurvor.
Smak för drömmar
Den färgstarka katalanska konstnären lekte med många konstriktningar, bland annat fauvism och kubism, men han är först och främst känd som en av de mest framträdande figurerna inom surrealismen. Han utvecklade sin egen särpräglade, drömlika stil, där former och tecken bildar fantasifulla uttryck.
Hans drömliknande universum är inte abstrakt eller figurativt och manifesterade sig ibland i ett våldsamt uttryck, som på de "vilda" målningarna han skapade under det spanska inbördeskriget på 30-talet. Det kunde också vara mer milt, som med ”Konstellation”, en serie små målningar som han utförde i Varangeville-sur-Mer mellan 1940 och 1941, där kvinnor, stjärnor och fåglar dansar om varandra. Hans arbete var i permanent dialog med hans drömmar, vilket också kom till uttryck i hans keramiska verk och skulpturer.
Utanför ramarna
Även om han är citerad för att vilja "mörda målningen" var det först och främst hans mål att bevara den poetiska essensen och bryta ramarna som stipulerats av marknaden och konsthistorien.
"För mig måste en målning slå gnistor," sa han. "Den måste blända, som en vacker kvinna eller en vacker dikt."