Korsika på hösten, av In Viaggio Col Tubo

Under våra resor till Korsika har vi prövat på en mängd olika aktiviteter såsom promenader längs de berömda stränderna Santa Giulia, Palombaggia och Rondinara, utforskning av Lavezziöarnas vilda natur, snorkling i Portobukten och dykning i klara naturliga bergsbassänger och canyoningturer i öns inland.

Vår senaste vistelse på denna ö var dock lite annorlunda eftersom vi kom dit på hösten ... Korsika är verkligen inte bara ett sommarresmål. Varje årstid erbjuder olika sätt att leva och njuta av de stora natur- och kulturrikedomarna på denna ö.

Från Bonifacio går vackra båtturer till Lavezziöarna med rutter som även låter dig utforska kusten från havet. Dessa bjuder på helt oförglömliga upplevelser på sommaren, men på hösten när vindarna är starkare och vågorna blir höga finns det ett bättre sätt att utforska kusten.

Vandringsguiden Antoine på U Muvrinu Randonnées leder oss på undangömda stigar genom den korsikanska maquisen på Cap de Pertusato. När vi kommit fram till havet och klipporna överraskas vi av starka vindbyar som doftar hav och som täcker våra ansikten med saltstänk från de skummande vågorna. Vi fortsätter på stigarna som går uppför klippsidan nära Bonifacio. När stenar faller från den vita klippan frigörs skal av blötdjur som har varit innestängda där i årtusenden. Vandringen slutar vid Trou de Saint-Antoine, där vågorna slår mot klipporna och stänker upp i våra ansikten. Vi är långt ifrån de vykortsvackra vikarnas lugna vatten. Havet är stormigt och mäktigt, och lika fascinerande.

Även om Korsika framför allt är känt för sina vackra stränder består ön till största delen av berg. Man kan till och med åka skidor på vissa toppar på vintern, men än så länge har regnet inte gått över till snö. Det faller stilla på Citadellet i Corte medan de låga molnen färgar landskapet i en blågrå ton.

Vi tar på oss våra regnrockar och följer med vår guide Dominique för en vandring i den berömda Restonicadalen upp till Lac de Melo. Från parkeringsplatsen leder stigen uppåt över vackra bäckar. När dimman drar in vet Dominique inte om vi kommer att hinna nå fram till sjön. Sträckan är inte lång (ungefär en timmes vandring), med det är bäst att vara försiktig vid dåligt väder. I dimman framträder bärens röda färg ännu starkare. Den jordiga marken vi går på övergår gradvis till sten. Den sista delen av stigen är en lätt uppförsbacke, men sedan måste man ta sig uppför metalltrappor för att komma över den sista branten. Och däruppe är den, Lac de Melo ... förutom att vi inte kan se någonting. Vi befinner oss mitt inne i ett moln! Vi kan urskilja en liten del av strandbankerna, men det är allt. Vi skämtar om att om vi blåser tillräckligt hårt kanske vi kan trycka undan molnen, och när vi blåser så rör de sig faktiskt! Det frigör utsikten över sjön som badar i ett surrealistiskt ljus som filteras genom dimman.

Dominique är lite besviken över att vi inte fick se sjön i solsken, men vi är ändå nöjda. Under dessa förhållanden ser den ut som en ”förtrollad sjö” direkt tagen ur en heroisk fantasyroman.

Kanske har vi redan övertygat dig om varför det är värt att åka till Korsika på hösten, men efter att ha utforskat de södra och inre delarna av ön vill vi nu berätta om våra upplevelser i norr.

Cap Corse är en halvö belägen på den norra delen av ön som vi besöker med Corsica Loisirs Aventure. Vi startar från den pittoreska hamnen Erbalunga med sitt genuesiska torn, och sedan bär det av ut i naturen. Vi åker med jeepar och vår guide tar oss med på grusvägar upp på gröna kullar med utsikt över havet. Vi gör en snabb passage på stranden i Barcaggio, även kallad ”plage aux vaches”, kornas strand ... för här kan man se dessa idisslare i full färd med att njuta och koppla av vid strandkanten!

Vi korsar sedan halvön för att se de svarta stränderna runt Nonza, och sedan åker vi upp i bergen på små slingrande grusvägar. Vår guide tar oss till TV- och radiotornen. De är inte vackra, men eftersom de måste vara högt placerade har man en fantastisk utsikt härifrån. Isiga vindbyar möter oss när vi stiger ur bilen. Temperaturen sjönk plötsligt till under 5 °C, men härifrån är solnedgången hisnande vacker och man kan se kusten och havet nedanför. Den eldröda och brandgula himlen färgar kullarnas silhuett i en violett nyans. Vinden som susar i det höga gräset bär med sig ljudet av kobjällror. Solen fortsätter att gå ner tills den uppslukas av de låga molnen vid horisonten. Och på detta stämningsfulla sätt säger Korsika hejdå till oss.